Nästan igenom den nu, har ni läst?
Identifierar mig med personens "jag", vet exakt vem som var the brilliant friend i mitt förflutna, hon som fick mig att tänka bättre, smartare, snabbare, att prestera mer, bli mer.
Det var en förälskelse, ett förhöjande av den egna kapaciteten, ett klättrande upp till nya oanade intellektuella höjder med ökat läsdjup.
Det var inte enkelt, det var inte okomplicerat, det var inte bara av godo. Det var en tvåsamhet som var exkluderande, till slut till den punkt där jag tappade mina egna konturer.
I boken pratar jaget om hur the brilliant friend, inte hon själv, just tappar sina konturer. Så var jag jaget eller Lila? Var jag Lila för min vän? Har jag varit någons brilliant friend? eller är jag för tankspridd, disträ, inne i mitt eget för att få någon annan att nå högre?
Jag kan inte fråga min brilliant friend längre, så otroligt sorgligt.
No comments:
Post a Comment