jag måste ta något slags beslut inom de närmaste två
veckorna om var vi ska bo nästa skolår.
i nyc eller i stockholm.
oavsett måste vi flytta men just det oroar mig inte så mycket även om det är bökigt, det är
bara praktiska grejer, det löser sig.
men ska jag fortsätta på den här inslagna
barnboksförfattargrejen?
det är så ensamt och osäkert att frilansa och skriva. även om det också är underbart med friheten för en rastlös människa som ständigt måste ut och gå bland träd.
borde jag snarare försöka hitta ett sammanhang med människor, ett vanligt jobb att gå till, struktur och fasta rutiner? för att inte tala om betald semester och pensionssparande.
Dock: jag ger alltid upp för snabbt. så borde väl inte släppa böckerna än. Det är nog bara att
gneta på, bygga författarskap, ut och besöka skolor osv.
så ja, medelålderskris:
vad ska jobba med, kommer jag kunna försörja mig, var ska vi
bo upphöjt till 2 eftersom det inte handlar om stad eller förort utan om 2
olika kontinenter med respektive fördelar och nackdelar.
om ni har några förslag, skriv dem gärna i kommentarsfältet.
Har inga praktiska tips men brukar i sådana där perioder mässa "lita på processen, lita på processen". Dvs: processen pågår. Du är inte framme ännu. Du kommer landa i det som blir bäst för dig. Tills dess, var vilsen och ledsen tills du är färdig med det. Är mitt högst icke-praktiska tips. <3
ReplyDeletemycket bra tips. tack!
DeleteRåd och tips är sällan särskilt bra. Inte från andra än en själv i alla fall. En sak vet jag dock: du skriver böcker som barn älskar. (Byggt på erfarenheter från Bokbryggan och mina egna barn.) du var fantastisk i mötet med våra två andraklassare. Gediget intresserad och lagom personlig för att få barnen att lyssna. Därför är en önskan från mig att du skriver fler barnböcker.
ReplyDelete/Theres
tack theres!!!! <3 <3 <3
DeleteHej!
ReplyDeleteJag tror som de andra att man inte ska lyssna så mycket på andra (mest för jag nyligen var tvungen att bestämma om framtiden och höll på att bli galen av allas råd pga av att jag själv inte visste vad jag ville göra). Men om du tycker om att skriva så behöver du ju inte ge upp det än, om det är ensamt så kan du kanske hitta något skrivkollektiv eller hyra in dig på något kontor för att få arbetskompisar. Jag röstar på okonventionella jobb, mest för att jag är trött på ekorrhjulet och ska ge upp min ingenjörskarriär och flytta till Ibiza och jobba med vad som.. ;) Men det är klart att det är lätt att säga när man inte har någon familj att ta hand om.
Pensionen är stressande, men man får väl spara eget och hitta billigt boende tills man blir gammal. Det är min plan med tanke på att jag har jobbat i Spanien mest och antagligen inte kommer få någon statlig pension..
I slutändan så brukar det ordna sig, så länge man tar ett beslut, vilket som.
And when all else fails kolla på filmen Three idiots och repetera Allizwell! ;)
/Katerina
Tack!!! Och förlåt så sent svar!
DeleteAv rent egoistiska skäl hoppas jag du fortsätter skriva för nu har vi läst din bok fyra gånger i rad.
ReplyDelete