Dagarna du minns - fortsätter städa datorn

Har gjort rent hus med datorn, slängt slängt slängt.

went hard core marie kondo on the hard drive.

hittade i processen följande bilder, bland annat bild på resekatalog som jag också måste ha slängt där jag själv gör reklam för dagar man minns men som jag tyvärr måste meddela att jag glömt. 

Här kommer några dagar/ögonblick som jag minns

Testa jelly beans på det avancerade sättet  - man går laget runt och tar EN jellybean i taget med kockpincett och får berätta för de andra hur det smakar. nästa dag kom nya barn som också ville prova. 

på tal om analogt, här ser vi ett riktigt foto på papper! det är jag och anders på sicilien i juli 2000. vi hade varit ihop sedan i november men kände inte varandra på riktigt än. tog några år till + några barn och lite annat tycker jag med facit i hand. 

vet inte vilken dag det här var men blir så glad av den här bilden, pappa ser så stilig ut i sin jacka.

den här dagen var också kul! synkontroll på bvc. lilla 5-åring, kan du inte komma på litet besök igen. 

Nikis klass skrev den här fina dikten om hur det är på rasten

RECESS

Recess is

kids playing basketball and football

Short buildings, brick buildings  

Flowers, trees

The jungle gym

Shouts of, “Run!”

“Tag!”

“Run for your lives!”

Adults yelling, “Line up!”

The smell of sweet flowers

from the garden

The taste of air

Hands on our shoulders

when we play tag

Hands on the ball

when we’re goalie

At recess.

städar dator - bebisniki

bara lägger bebisniki här så jag vet var jag har henne

vanja och anders, ni får vakta henne

Har ni träffat min pappa?

Denna märkliga gökunge är en av mina käraste ägodelar, gjord av pappa för länge sen. 

Jag har den med mig runt på alla resor och i alla olika hem på olika kontinenter. 

En fågel i handen. Älskar den. 

Halsen rapar - alla köpimpulser lyser grönt !!!!

Snubblade över denna bild på Onekligen (bild även snodd därifrån)

Måste läsa, verkar så bra

KÖP HÄR (eller låna såklart)

http://www.bokus.com/bok/9789127146273/halsen-rapar-hjartat-slar-rim-for-0-100-ar/

Tunnelbanebilder

Wilda

Vanja

mer om att skriva

när skrivandet inte lossnar brukar jag tänka lite olika saker för att förlåta mig själv

1. det undermedvetnas flitiga arbetare håller på att ordna upp och sortera materialet. det kommer lossna när de fått hålla på lite till (förstår att detta låter mycket flummigt men har mycket stor tilltro till att det funkar så).

2. att komma in i skönlitterärt skriv är lite som att bokstavligen dyka till en plats långt, långt ner inuti sig själv. det tar liksom ett tag att komma dit. Man behöver som tur är inte göra mycket mer än att sitta vid dator/block och stå ut med att det inte kommer något men man får inte ha telefonen på eller ta emot besök eller ha annat inplanerat och man måste kunna förlåta sig själv för bristande kreativitet under pågående dykning. När man dykt ett bra tag öppnar sig en hemlig grotta där man kan andas.

3. Ett bra tips är också att bara börja med en replik eller ett problem och sedan fixa början och slut retroaktivt.

Ps. Snubblade över detta utmärkta tips från en legendarisk editor (se nästa post) brukade ge sina författare:


Throughout his long career, if one of his writers was blocked, Mr. Gottlieb liked to tell him or her, “Don’t write, type!” 



Ps 2. Känner mig en aning töntig som skriver allt detta om att skriva när mina böcker säkert inte förefaller särskilt komplexa eller avancerade. Det är sant. Men det är ändå svårt! Och det är också svårt att skriva enkelt. Om du inte tror mig, testa! 

Hur man blir en legendarisk editor

How bookish was Mr. Gottlieb? At summer camp, as a child, he arranged to have The New York Times delivered to him daily. 

---

Läs mer här:

http://www.nytimes.com/2016/09/14/books/robert-gottlieb-avid-reader.html

när det inte riktigt lossnar

Tror de flesta som skriver har så här. Inget blir bra och man fattar inte varför man valt en tillvaro som är så ensam och svår. Samtidigt som man bankar sig själv i huvudet för man vet att det är ett privilegium att få chansen att välja just denna tillvaro. Så varför kommer det inget skriv? Vart tog idéerna vägen?

"Vad är det för fel på mig?" tänker man. "Varför gör jag det här?"

Det är då det är bra att ha hållit på några år. Så man vet av erfarenhet att det brukar lossna ganska snart därefter.

Jag hyr in mig på ett ställe som heter Writers Room. Så skönt att vara här också, man ser andra som sitter och svettas, som kollar Facebook och springskor.

Det är inte bara fel på mig, det är fel på oss. Vi får försöka stå ut med vår otillräcklighet tills det vänder och lossnar.

Älskar Hans Arnold

Hej från längesen

Den här personen bor inuti mig och styr mig helt och hållet. Hon hatar att sitta stilla för länge, kan inte lyssna när det blir för tråkigt, äter helst toblerone till frukost, älskar böcker, klätterträd, skogsstigar och simbassänger. Hon är asbra på att sova och pyssla och vill bli uppfinnare. Hon gillar att sitta under bordet och greja med sitt när det är gäster hemma. Hon tror att hon skulle bli bästa vän med en hund, om hon bara fick en. Alltså verkligen bästa vän, själsfränder. 

Hon tycker det är pinigt att hon suger på tummen men har inga planer på att sluta. 

Hon gillar varm saft, helst i nappflaska. 

Hon gillar kläder som är lena och mjuka och skor som det går bra att klättra med. 

Och att springa i prassliga löv.

Och blå glastallrikar och guld.

Och sin bror. 

Rolig nyhet - Helt KOKO

NY TIDNING FÖR BARN! 

Bland annat jag kommer medverka. 

Läs mer här!

Har du också en Rembrandt i källaren?

Det blev mycket hallå om denna tavla som hittades i en källare i New Jersey förra året. 

Den värderades till några hundra dollar men såldes så småningom för några miljoner i svenska pengar när det visade sig att det var en riktig Rembrandt. 

Och det är ju en fin och intressant historia förutom att den helt missar det mest och otroliga med denna tavla! 

För det enda jag kan tänka när jag ser den är: Äntligen får vi se Göran Persson med örhängen och turban!

Pinsamma saker jag gör nuförtiden

Mina barn har nu uppnått den ålder som gör mig pinsam. Det mesta jag gör är PINIGT för dem, särskilt om jag sjunger eller dansar på offentlig plats. Hit räknas ibland det egna hemmet.

En pinsam sak jag inte ens berättat för dem är att jag nyligen lämnade tillbaka en parfym då den LUKTADE FÖR LITE.

Den luktade så gott när man sprayade på den men en halvtimme senare fanns knappt ens ett minne av doften kvar på handleden.

Jag gick alltså in i butiken och konstaterade "this perfume, it evaporates and leaves no trace".
De såg bekymrat på mig. Men jag fick pengarna tillbaka.

Har börjat springa igen

Har börjat springa (på band till att börja med, fan vad tråkigt det är men jag vet att det blir roligare om jag bara fortsätter) och har hittat fruktansvärt skönt träningslinne.

Första gången jag tränar i en top som jag inte helst skulle slita av mig. Måste därför tipsa om denna:

Hur det alltid känns när man blir födelsedagssjungen för

Härligt men inte helt avslappnad i uppmärksamheten. 

In related news: det har visat sig att min födelsedag är national beer lover's day! Känns så självklart!

Ha ha ha svenskt mode

en utsomståendes sammafattning: dystert och svårburet. 

Sak som händer mig nästan dagligen

Ser en katt och tänker - "motsvarar detta djur beskrivningen jag sett på bortsprungen katt nyligen?"

Inser sedan att djuret och lappen varit på två helt olika kontinenter - ingen chans att jag kan hjälpa till.

detta har hänt mig så många gånger nu. varför kan jag inte bara sluta kolla lapparna?
tror det är för att de liksom vibrerar av sorg och längtan och desperation:
VAR ÄR MITT DJUR? ÄR HEN OKEJ?

startade nytt instagram-account och reggade domän

Tänkte foka lite mer på att plåta barn och startade nytt instagram-account och reggade domän men fick omedelbart lägga ner båda då jag testade namnet på min familj som unisont sa: UÄH! FÖR CREEPY!!!!

Så: goda nyheter för er som vill regga Kid Snapper - namnet är nu ledigt igen!

Var ska man bo egentligen

Här sitter Niki och vaknar långsamt medan pappa läser DN. Alla nöjda. 

När jag föddes bodde mina föräldrar på Söder. Men efter några år där flyttade vi till Vasastan och bodde precis vid Vasaparken tills jag fyllde 7 och vi flyttade till Kista. I Kista bodde jag sen i 7 år, sen flyttade vi till Lidingö. Jag gick högstadiet där men större delen av gymnasiet i stan. Sedan flyttade jag till stan också efter lite turer till bland annat Uppsala, Lund, Ohio och Georgia.

Efter det bodde jag på Östermalm (Grevgatan och Kommendörsgatan), i Fredhäll och sen tillbaka till Söder igen. Sen köpte jag genom HSB en lgh vid Roslagstull och bodde där med Anders tills vi väntade Vanja och köpte en stor fin lgh på Folkungagatan.

Sedan separerade vi och köpte varsin lgh på söder. Sen blev vi ihop igen och bodde i min lgh tills vi fick Joel. Då köpte vi radhus på Lidingö, några hundra meter ifrån mina föräldrars radhus. Sen tog vi ett halvår i London. Efter det hoppade vi tillbaka till radhuset på Lidingö och fick Niki.

Niki HATAR morgnar. Alltså HATAR dem.
hon tuggar fradga och skriker och är allmänt olycklig.
så det var väldigt bra för alla att bo så nära mina föräldrar. när vi andra stressade iväg till jobb och skola och dagis kunde vi slänga in henne hos mina föräldrar så fick hon vakna ifred där och sen gick mamma eller pappa med henne till dagis.

så hade vi det till 2013 när vi bestämde oss för att testa New York några år.
Nu har vi sålt huset på Lidingö.

De andra i min familj vill helst bo i hus söder om söder eller stanna i New York. Jag tror jag vill bo i stan, gärna på Söder där mitt liv började.

var vill ni bo?

ps. Om du har barn och har en bra relation med mor- och/eller farföräldrar vill jag verkligen slå ett slag för lösningen att bo nära dem. Det är så härligt att ha en vardag med både de som kom före en och de som kom efter.

Dagens googlingstips

Googla "Sheela Na Gig". Ni kommer bli glada.

 

Rubriken! Och jag visste inget

Lite sent men ändå. Chocken när jag såg detta.

Vad jag gör idag

* Söker stipendium

* Prokrastinationsbloggar

* Påbörjar nytt Nina-kapitel

* Sätter upp troligtvis orimliga men härliga livsmål!

BEHÖVER DIN HJÄLP!

Hej kära du som läser här. Jag är tillbaka på Writer's Room och har lite lagom livskris.
Vad tycker ni jag ska satsa på den här hösten?

1. Skriva barn och ungdomsböcker?

2. Bli rik?

3. Plåta barn?

4. Lära mig laga fler maträtter?

5. Ta upp löpningen?

Annat? Ange gärna vad!

två trötta emigranter

Jag älskar Anders Frostenson.

mina vänners barn

Yasmin

Carolina

Ella

älskar att plåta barn!!!!

Nästan ett år senare

Det går bra så länge jag inte tänker att det är för alltid

När jag tänker bakåt istället för framåt

När jag känner din stora varma hand med alla sina fnasigheter, förhårdnader och bläckmärken stryka över min kind

När köksdörren plötsligt öppnas och du kommer ut med potatisgratäng i ena handen och stekspade i den andra och skriker ”kom nurå - nu äter vi”. 

Ska jag aldrig mer komma hem till er bara för att se dig sitta på garageuppfarten med ena foten ut genom bildörren för att du inte kan slita dig från radioprogrammet du lyssnar på ens de få sekunder det skulle ta dig att gå in i huset och slå på radion där?

Jag saknar dig så fruktansvärt mycket, pappa. För alla dagar som ska komma. Jag är så rädd för att bilderna inom mig ska blekna, att doften från potatisgratängen ska mattas av, att jag inte längre ska kunna känna den torra, raspiga smekningen över kinden.

Sorgen, sammanfattad

Pratade med en kompis om våra älskade döda pappor häromdagen.

Hon sa: "It's the fucking permanence of it".

och ja. det är exakt det.

död. jag hatar det ordet. mort är bättre ord för död än död tycker jag. Il est mort.

död, det låter som en blöt och orörlig trampad manet.

mort låter helt torrt och sakligt, kort, saknad.

Detta har hänt

1. Alla barnen har börjat nya skolor.

Nu går även Niki i skola på Manhattan. 

Vi har flyttat runt henne så mycket - skola i Brooklyn, skola på Manhattan, tillbaka till Brooklyn, till Sverige och nu tillbaka till Manhattan. Det fanns skäl till allt detta men ändå, lilla ungen. 

Hon är ganska bra på att vara ny i klassen. Men jag tycker ändå det var onödigt att göra som hon gjorde: att inför tredje dagen i nya klassen slinka in på sitt rum och klippa girl interrupted-lugg på sig själv. 

2. Har börjat mailväxla med en förskoleklass i Sverige. Redan två mail in har jag berättat att jag är ättling till flera häxor, undertexten är givet att jag kanske är häxa själv. Vet ej om detta var bra eller dåligt men lite oversharing är det nog. 

3. Fick present av min mamma som jag verkligen verkligen önskade mig. 

4. Innan jag fick den köpte jag en parfym åt mig själv som jag nu försöker reklamera pga den slutar lukta så fort. "den luktar så gott men den bara försvinner". Wish me luck med denna refund. 

5. Hjälpte just Joel med hans corny men ganska roliga läxa "My life as a scientist". Har därigenom börjat se världen mer vetenskapligt även jag. 

6. Tjyvläste just ett brev Niki skrivit till sin kompis "Annars har jag allt. Av känslor alltså". 

Så är det just nu för oss. Känslorna är all over the place. 

7. Ganska nära skolan ligger ett kafe där man kan dricka kaffe och gosa med katter. Om du inte tror mig, kolla själv: koneko 

8. Just det, idag hände följande:

Jag promenerar snabbt på väg till hämtning. Intill trottoarkanten, mitt i körbanan, sitter en enbent kvinna i rullstol. Hon sitter där intill den rätt höga trottoarkanten och ser sig omkring. Jag har lurar på mig som jag lyfter av och frågar "you need some help?" hon ser tillbaka på mig och säger asargt "do you?". det gjorde jag inte just då så "no". "well don't be stuuuupid".

en stor del av dagen gick sedan åt till att fundera på vad jag skulle sagt eller gjort istället. kom fram till: inget. andra jag frågat i liknande situationer har lättat tagit emot den erbjudna hjälpen. andra har sagt "no, I'm good thanks".  den här arga lösningen var ny för mig. 

Så fina frimärken

Längtar tills dessa går att köpa i butik!

Ad Hoc-livet

samma utsikt som förr, men lite högre upp i huset

Har vi pratat om att jag flyttade i New York också? Men bara inom samma hus? Vi bodde på våning 11, flyttade två våningar upp till våning 14. Och innan ni börjar påpeka att jag är helt dålig på matte så finns det en förklaring: DE HAR INGEN TRETTONDE VÅNING i vårt hus.
Det är real estate logic.

För att inte avskräcka skrockiga intressenter skippade de helt enkelt våning 13. Den nya lägenheten har samma planlösning som den förra bortsett från att vi nu har en balkong där vi förut hade ett favorithörn i lgh. Båda dessa lösningar är bra. Men detta är vad vi inte har: lampor och eller fungerande gardiner. I mitt och Anders sovrum har vi hängt upp två överkast för fönstren - de sitter där permanent. Joels fönster är blockat av två inramade kartor.

Jag har haft begränsade intäkter pga varit med sommarlediga barn så otroligt sjukt länge och även om Anders tjänar bra, så - hur mycket vill man investera i en hyrlägenhet? Vi har jättestora fönster i alla rum (underbart) och kollade med persiennfirma vad de skulle ta för att sätta upp hemma hos oss. Det var så fruktansvärt dyrt. Så vi kör vidare med den här överkastlösningen just nu.

Samma med lampor, vi har nästan inga. IKEA är vår mesta lampleverantör men det blir aldrig av att vi kommer iväg dit. Vi tänker varje dag "vi måste ta tag i det här med lamporna" men sedan händer ingenting och så fort mörkret faller faller det verkligen även inomhus hos oss. Besticken har spridit sig över New York efter att först ha följt med i barnens olika lunchlådor och sedan glömts. Glasen har gått sönder, ett efter ett. Och känslan är lika delar obekymrad/apatisk. För hur mycket ska man egentligen investera i ett hem man snart ska lämna?

ska inte bara proppa min bok

imorgon ska jag berätta om ad hoc-livet utan lampor, gardiner, bestick och glas.

Blev också superglad för detta

Ändå en bra nyhet

Miss America är inte min favorittävling i världen men ändå roligt att detta händer.

http://nyti.ms/2bXn0Pb

Det här blev jag jätteglad för

Pennys bästa #ninabörjarskolan av @emiguner ni som har fem going on sexåringar måste läsa! 📚✨👌 (sängkläder från. @melimelihome.se då jag vet att ni kommer fråga 😽❣ )

A photo posted by 🌶Anitha Schulman🌶 (@anitha_schulman) on Sep 8, 2016 at 12:51pm PDT

Kolla tv med barnen

Äntligen kan man se lite tv med barnen som man själv också vill se.
Vi har just kollat igenom hela första säsongen av Get down, så många bra skådisar, älskar Jimmy Smits.

Jaden Smith var också mycket bra tycker jag. Och de andra - Shameik Moore, Skylan Brooks och Tremaine Brown Jr. Huvudrollerna föll jag inte lika hårt för men de får väl praise någon annanstans.

Denna serie har blivit ganska sågad. Strunt i det.

Snart kommer äntligen säsong 3 av Fresh off the boat, en annan serie vi kollat med barnen.

Önskelista 2016

Jag fyller år på onsdag, älskar att fylla år.

Jag önskar mig så mycket! 

1. Hövding cykelhjälm

2. 90 mm objektiv till min Fuji. Köpte ett som jag växlade in mot 18-55, saknar nu det första samtidigt som jag älskar det nya. Vill ha allt

3. Creme de corps från Kiehls

4. Eau de lune-parfym.  Har blivit knäckt på parfymer, får aldrig nog

5. trådlösa hörlurar pga har inga egna lurar utan lånar alltid barnens och trasslar in mig i allt

på norska heter hörlurar høretelefon, är det inte fint?

6. Den här boken 

7. En ny dator pga min duktiga livskamrat Jane Air håller på att checka ut 

Samtiden

skylt i new york's t-bana

Om du är lite slarvig

Rekommenderar varmt denna lösning från Muji 

som gör att jag inte längre jämt letar efter mina glasögon.

Rapport från Sverige

Här satt jag och skrev om Nina och tänkte på bokstäver för något år sedan:

Och så nu, fick jag ett meddelande från en lärare som börjat använda nya Nina i sin undervisning i förskoleklass.

Här bild på övning direkt hämtad från boken.

Så flummigt och underbart.